Kärt återseende

Som jag skrev igår styrde jag bilen mot Lerum med Matilda bredvid mig. Jag skulle åka och hälsa på en individ som jag har saknat sedan dagen han åkte från mig våren 2015. Det är 1,5 år sedan jag träffade honom senast. Som ni ser på bilden här ovanför är jag enormt glad och jag hade ont i käkarna när jag åkte därifrån för jag hade haft ett leende på läpparna hela tiden. Det här är en individ som jag håller så kärt i hjärtat och han är verkligen någon alldeles speciell för mig. Ni kan säkert gissa vem det här är.

Det är Tenkshoeves Lucky jag åkte för att träffa. Han bor på livstid hos en foderfamilj som tar hand om honom på absolut bästa sätt. Jag är så glad för att det är just dom som har honom. Han rids utav en ung tjej och de har även en mindre medryttare på honom så han lever som en kung. Går i en stor hage och det syntes i hans ögon att han trivdes. Kändes så skönt att se. Och det bästa av allt: han är PRECIS likadan som han alltid har varit. Världens schysstaste men med glimten i ögat. Det synns inte ett spår av att han faktiskt är 23 år gammal.


Fortsättning följer.

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229