Godnatt

Att sova själv är det jag är allra sämst på. Finns ingenting som jag oroar mig för så mycket som att sova, och det är uthärdligt att gå och lägga mig och sova när jag har en person som jag känner mig tryggast i världen med, men när jag ska somna själv kommer varenda mörk tanke som någonsin funnits i mitt huvud fram och det är omöjligt att få stopp på dom.

Jag försöker allt. Spela spel, kolla på tv-serie, lyssna på podcasts eller lyssna på musik, men ingenting får tankarna att försvinna. Jag känner mig helt tom fast sprängfylld med kolsvarta moln. Inuti mig blixtrar det men jag kan inte förklara varför. Jag vet inte varför jag har det såhär. Det har pågått så jäkla länge nu att jag inte ens kan förstå varför längre. Flera år sedan var jag vaken till 3-4 på nätterna för jag ville inte somna. Jag gick upp kl 7 för att gå till skolan ändå, men att sova är så himla ångestladdat för mig.

Jag har en konstant känsla av ensamhet i min kropp. Jag vet att jag inte är det, men jag känner mig ensammast i världen. Som att det inte finns någon som verkligen tycker om mig och jag förstår ju på ett sätt själv hur puckat det låter med tanke på att jag har världens bästa pojkvän, men varför skulle han tycka om mig?! Vad finns det hos mig att tycka om?

Jag må spegla en bild av självförtroende och allt är på topp, men jag är så jävla liten. Precis lika liten som jag var när de här känslorna i kroppen började för flera flera år sedan. Jag har bara blivit bättre på att dölja det.

  • TANKAR
  • Nära Kungälv

Gillar

Kommentarer

Karin,
Men Amanda <3 Har ingen aning om hur det känns att må såhär - men finns det ingen hjälp att få av nåt slag? Nån att prata med för att hitta din självkänsla? Du är ju awesome!
karinlindblad.se