En grå dag i en svart värld

Hej på er. Idag vill jag inte ens börja inlägget med god morgon för det är så långt ifrån en god-morgon man kan komma. Idag är första gången jag vaknar upp med en klump i magen över det som håller på att hända i världen. Idag är första gången jag är rädd för vad som kommer att ske. Eller vad som håller på att ske. Jag kan inte med ord beskriva hur alla mina tankar är hos de anhöriga & de drabbade i Paris.

I övrigt vaknade jag upp tidigt till en grå dag i en svart värld. Jag hade utsläpp och kunde inte ens finna glädje i att bemötas utav sex stycken mullrande kroppar som var så glada över att se en bamba-tant. Det är ungefär så jag känner mig när jag ska ge hästarna frukost/lunch, en bamba-tant där alla radar upp sig och tittar på en med hungriga magar. När de alla var ute i hagen och det sänkte sig ett lugn över stallet åkte jag hem och la mig och sov igen. Jag är alldeles matt i kroppen för jag blir så rädd och så olycklig. Jag vet att det inte är någon som vill uttala det, men vad är det som säger att detta tragiska inte kommer komma till Sverige? Vad är det som säger att vi är trygga, när våra medmänniskor inte är det?

Nu ska jag äta frukost, sluta läsa artiklar och börja fokusera på eftermiddagens tävlingar. Vilket inte känns ett dugg roligt. Jag har svårt att finna glädje idag.



Gillar

Kommentarer